Elins blogg.

Varning lång och jobbig text!

Okej, då va det äntligen gjort operationen är avklarad inte för att jag kommer ihåg själva operationen men, men läkarna säger att det gick jätte bra, förutom att de hittade en spricka på yttre menisken men det var bara att sy ihop så det ska nog bli bra.
Dagen började men att vi va tvugna att gå upp kl 05.50. Mamma åt frukost men jag fick ju inte äta någon för jag skulle opereras. Jag va oxå tvungen att duscha hela kroppen med nått bakteriedödande medel så att jag skulle va "kliniskt ren" som pappa kallade det.
Vi åkte i god tid i fall vi skulle fastna i bilköer, så har vi mkt tid på oss. Men självklart var det inga bilköer så vi kom till sjukhuset (Sophia hemmet, Atro kliniken) långt innan vi skulle vara där och innan dom öppnade.
När de sedan öppnade så fick vi gå till ett väntrum, efter ca 5 min så kom en syster och gav mig en ljusbå rock, fula sjukhusstrupor och blå tossor. Sen fick jag gå in och lägga mig i en säng och vänta.
Efter att tag kom en syster och satte in en kanyl i armvecket, jag trodde att det skulle göra ont men det var inte så farligt. Jag fick oxå några samärtstillande tabletter och antibiotika.

Efter ytterligare an tids väntande var det dags att åka ner till operationssalen. Jag sa hejdå till mamma och åkte ner till våning 1. Väl där nere så fick jag prata men en sjuksköterska och en narkosläkare som förklade hur sövninen skulle gå till. Jag fick en spruta mot illamående, men den gjorde bara att jag mådde helt knasigt, jag blev helt varm i kroppen och allt gungade lite. Efter yttligare 15min körde de mig till själva operations rummet. Där fick jag lägga mig på ett speciell operationsbord, det var stöd för benet och armarna. En syster tvättade mitt knä med sprit och sen fick jag konstiga plattor på magen och bröstet. Sen sa narkosläkaren att han skulle söva mig.

Det var det sista jag hörde och såg innan jag somnade. Efter vad som känndes som en sekund vaknade jag upp i uppvakningshallen, där jag hade varit från början. När jag först vaknade visste jag inte riktigt vart jag var, jag kunnde inte fästa blicken och allt snurrade. Då kom jag på ; Juste jag ska opereras idag!  Men när jag hade vaknat till lite och sköterskan hade kommit och frågat hur det var så kom jag på att jag hade ju redan blivit opererad.
Jag tittade mig omkring för att se vart mamma var, men jag såg henne inte någonstans så jag frågade sköterskan hon sa att hon skulle ringa mamma och se om hon kunde komma så fort som möjligt. Efter det somnade jag om.
Jag vaknade ca30 min senare av att mamma kom in i rummet. Jag var fortfarande väldigt tröt och mådde illa. Jag försökte dricka lite varm choklad men det gick inge bra, jag spydde så fort jag änns luktade på något ätbart. Sköterskan sa att det var för att jag varit sövd och alla tabletter jag hade tagit. Hon gav mig en spruta mot illamåendet och det blev lite bättre så jag kunnde dricka lite saft iaf. 

Jag sov  ett tag till och när jag vaknade så frågade sköterskan om jag vilel ha något att äta. Jag sa att jag kunde försöka äta något, så hon hämtade två skorpor. Men jag kunde bara äta en halv innan jag mådde illa igen. Och så fortsatte det till typ klockan 1600. Och jag kännde att det var dags att åka hem. Sköterskan sa att jag va sist kvar och kunde ta den tid jag behövde. Så jag slöade lite, lr inte för att jag kunnde gå så snabbt men iaf.
När jag väl var ute från sjukhuset så började den jobbiga bilförden hem. Det var köer, solen lyste precis rakt på mig så det var skit varm plus att jag mådde skit illa så jag va tvungen att så en gång oxå.
Men sen somnade jag och vaknade inte förns vi var utanför porten.
När jag kom in i lägenheten la jag mig direkt i sängen och sov i några tinmar. Sen väckte pappa mig och  sa att ha hade gjort pannkakor. Jag kunnde iaf äta 3st (Fler än  en frisk Indra).
Sen såg jag lite på tv och gick och la mig igen.

Ja det va den dagen, kommer nog aldrig glömma den.
Jag antar att det inte är så många som kommer orka läsa hela, men det är lungt joag kommer inte häller läsa den på ett bra tag.
Vill  tacka alla snälla sjuksköterskor särkilt charlotta, som stöttade mig hela dagen :) och jätet stort tack till Stefan Sundelin som opererade mig :) och självklart ett tack till min underbara mamma som va me dmig hela dagen :) sen kan jag ju föortsätta tacka människor i en hel oändlighet men det orkar jag inte,, jag hoppas ni vet vilka ni är :)

Kram och ha det bäst alla! ♥